Hästen...

Jag tycker inte det är fel att människor dricker alkohol. Men det ska vara med måtta och enligt mig är inte det med måtta om du dricker så man ser en personlighets ändring. Och jag tycker det är absolut fel att dricka ihop med en person som du VET har problem med alkoholen och är alkoholist. Där tycker jag att gör du det, då stöttar du deras tillvägagångssätt.

Du sitter ju inte och röker framför en person som har kol och som sitter med syre... samma sak enligt mig.


Kommer inte ihåg vilken ålder jag hade men varje söndag åkte jag och pappa iväg till ett stall. Varje söndag fick jag rida på en privat ridlektion. Det var så roligt. Det var så spännande. Jag tyckte det var så roligt att åka iväg, bara pappa och jag och göra något som jag älskade över allt annat.

När man kom hem från ridningen så somnade jag oftast på soffan helt slut. Jag älskade det... Söndagarna var det bästa, den tiden jag red där :-)

Efter ett tag köpte pappa en egen häst till mig. En blandning mellan shettis/russ. När vi hämtade hem henne så det första hon gjorde va att bita mig i magen och i handen. Jag sa inget till mamma och pappa för jag var jätte rädd dom skulle lämna tillbaka henne.
Henne hade jag roligt med. En busig tjej med glimten i ögat. Hon lärde mig massor.

Vi flyttade henne till ett stall och efter ett tag blev hon sjuk. Hon fick sandkolik och mamma stöttade mig till 150%. Mamma ställde upp med att köra mig flera gånger om dagen till stallet för att vi skulle kolla till henne. Ringde veterinären osv.

Det var roligt att ha henne men jag kom fram till sen att hon var för liten för mig så vi sålde henne till en barnfamilj och så köpte vi en större häst. Honom hade jag också roligt ihop med. Vi red som vildar i skogen och byggde banor som vi hoppade. Varje gång vi skulle galoppera så sparkade han bakut så ibland satt man nästan vid huvudet på honom och kikade in i hans ögon och hoppades på att han inte skulle sparka igen.

Jag tränade lite för skoj skull i en padock med några kompisar. Hoppade hinder och hade roligt. När vi hoppade så flög jag på ena håller och min häst sprang åt andra hållet. Goda skratt fick vi allihopa :-D

Det var så kul att ha häst. Tiden gick och jag blev äldre och ville hellre umgås med kompisarna än att vara i stallet. Sålde hästen till en nära vän till pappa. Han och hans barnbarn höll på med hästar så där fick han det bra.

Ibland körde jag mamma och pappa upp och hälsade på. Det var så roligt att göra det. Utflykt med bara mamma och pappa till något som jag älskade.

Jag blev 17 och började närma mig 18år. Jag började bli sugen på häst igen och kände att jag ville så gärna ha. En annan vän till pappa sa att han hade en häst som passade mig. Vi körde och kollade och jag provred. En härlig arab som var hästen jag ville ha.

Snäll och go i stallet och mycket fart och tempo i skogen. En helt underbar häst. Vi tog hem honom och jag storm trivdes med honom. Hade honom på prov ett tag och jag älskade han.
Men i bakhuvudet kände jag att detta är inte rätt. Snart blir jag 18år och det är inte rätt att pappa ska betala så mycket pengar för mig på en häst som jag kanske inte orkar med eller vill ha om ett tag då man fyllde 18...

Fel eller rätt tänkt vet jag inte. Jag tyckte det inte var rätt att göra så mot pappa att han skulle lägga så mycket pengar på något som jag kanske tröttnade på om ett litet tag så jag sa till pappa att jag ville inte ha honom.
Mamma och pappa frågade flera gånger om jag verkligen var säker.

- "Ja", svarade jag fast jag var väldigt osäker. Ville så gärna ha honom men det var inte rätt. Han var så underbar. Han älskade att hoppa och han var så mysig. Mamma var inte rädd för honom som hon var för den andra hästen. I stallet la han huvudet på axeln och ville bara gosa.

Vi lämnade tillbaka hästen och än idag ångrar jag det så mycket. Tänk om jag hade behållt honom. Denna älskade häst. Det stog mitt namn på honom :-) Men det var inte rätt just då. Hästen var rätt, men tiden var fel...

Jag är så tacksam att mamma och pappa gav mig den möjligheten att få ha en egen häst. En häst som bara var min. Det är inte alla döttrar som får denna önskan upplevd. Jag är tacksam för att pappa byggde ett stall till mig hemma så jag kunde ha hästen där. Jag är tacksam att dom betalade allt för min häst. Jag är dom evigt tacksam att dom gav mig denna chans...

Tänk vad mamma och pappa har gjort för mig. Detta är något som inte alla får uppleva fast det är många flickors dröm. Jag älskar dom som personer för dom är dom bästa föräldrarna man kan få. Jag accepterar bara inte deras hantering med alkohol. Annars är dom det bästa som finns i hela universum. Jag älskar dom så mycket så det gör ont och är så tacksam för att dom finns.