Solen skiner över vårat hus

Har väl börjat smälta det nu att mina föräldrar har sagt upp kontakten med mig... Vill dom ha det så, så får det blir så. Jag börjar ju som sagt få vanan inne, men nu är det sista gången dom slår undan benen på mig. Nu är det färdigt... !

Jag frågade pappa:
- Du menar då att det är 2:a gången du slänger ut mig från detta hus?
- Ja, svarade han...

Han har aldrig erkänt innan att han slängde ut mig innan...men i måndags kväll gjorde han det.

Det jag irriterar mig mest är att pappa sitter med bibeln i handen och säger att det jag håller på med är farligt (går på medation och kurser för ett medium för att lära mig kontrollen av mig själv bla), när han sitter själv berusad?? Jag kan inte riktigt få in det i mitt huvud. Är det så konstigt att man vill gå sin egna väg när man ser hur dom beteer sig? Han sitter där uppe på sin pedistal och försöker vara nåt han inte är när han druckit... Frågan är bara när pedistalen går sönder och han vaknar upp och förstår vad det är han håller på med...OM han gör det någon gång. Och mamma gör sitt jobb bra också... försöker hålla pedistalen uppe. Problemet är att dom ser inte det själva.

Det är alkoholens sjukdom som talar...!

Tycker det är så synd. Jag älskar ju dom ändå. Dom är ju mina föräldrar. Men vill dom inte ha mig som deras dotter så får det vara så. Jag kommer inte bli sårad mer för deras beteende längre och det är faktiskt skönt på något konstigt sätt.

Men jag lever mitt liv som jag vill. Huvudsaken är att jag och min egna lilla familj mår bra, och det gör vi. Vi mår jätte bra och trivs ihop. Solen skiner över vårat hus fast vi har och har haft otroligt mycket motgångar i vårat liv...